Vi lär känna vår kära inre kritiker, den som egentligen vill skydda oss men som får oss att må dåligt och bara gör så vi äter mer. Att lära känna den är nödvändigt för att ha möjlighet att inte lyssna och agera på den.

Här lyfter vi upp självmedkänslan. Den där inre vänliga men bestämda rösten som får oss att äta mättande middagar, träna, återhämta oss - eftersom den ser de långsiktiga konsekvenserna av det. Det här är nåt du kan öva upp!

Stress är så mycket mer än att “stressa runt” Du kan vara sönderstressad trots att du ligger i soffan och scrollar. Stress är oro, ensamhet, irritation, att bära för mycket ansvar, att inte säga ifrån. Och det är en extremt vanlig orsak till att vi äter mackor och glass.

Här pratar vi mer om stress utifrån compassionfokuserad terapi och du lär dig att identifiera den stress som upplevs som ett hot och den som ofta upplevs som mer positiv, som ett flow/driv - men som trots det, ofta får oss att småäta.

Hur ofta är du i ett tillstånd där du känner att du känner förnöjsamhet, lugn, trygghet? Och vad är det som får dig att må så - vilja platser och vilka människor. Att ha tillgång till sitt trygghetssystem gör det enklare att lyssna in kroppens signaler, äta lagom mycket (inte överäta) och inte minst at njuta av det vi äter.

Att i stunden se att du är uppvarvad och sen kunna ta dig ur det är stressreglering. Liksom att notera när du ligger i diket och ta dig därifrån.

Stressreglering är också att identifiera vad i livet som gör att du är i stress (kan vara en arbetsplats du inte trivs på. att det är ojämn arbetsfördelning i hemmet, att du är den som alltid tar ansvar i sociala situationer m.m.) och göra det du kan för att hjälpa dig själv ur det.

Här knyter vi ihop allt vi gått igenom med hjälp av modellen toleransfönsret (som vi ju också pratar om redan vid tillfälle 2).